Fastigheter

Fastigheter indelas utifrån avskrivningsreglerna i byggnader, byggnadsinventarier och mark.

Eftersom byggnadsinventarier i avskrivningsavseende räknas till inventarier behandlas dessa på sidan Inventarier.

Som byggnad betraktas utifrån avskrivningsreglerna också likartade konstruktioner som murar, broar, kajanläggningar, större bassänger, dammanläggningar och så vidare. ”Byggnad” är alltså fråga om en uppförd konstruktion med vissa krav på varaktighet och storlek.

Byggnader

I anskaffningsvärdet för byggnader ingår uppförande-/produktionskostnader samt kostnader som är nödvändiga för byggnadens allmänna funktion så som exempelvis anslutningar för el, vatten och avlopp. Vid inköp ingår förutom köpeskilling även lagfarts- och andra inköpsutgifter. Utgifter för garantibesiktningar ska, om dessa uppgår till väsentliga belopp, också ingå i anskaffningsvärdet.

Reparation och underhåll av fastigheter, det vill säga åtgärder som syftar till att bibehålla en byggnads/anläggnings tekniska och funktionella status, bokförs som kostnad det år som åtgärden utförs. Till reparation och underhåll räknas även ändringsarbeten avseende inredningen, till exempel nya fönster- och dörröppningar och flyttning av innerväggar i samband med ombyggnad/omdisponering av lokaler.

Reparationer som innebär standardförbättringar ska bokföras som investeringar. Hit räknas även åtgärder som innebär värdehöjande förbättring genom ny-, till-, och ombyggnad samt reparationer som höjer fastighetens allmänna standard, så som installation av toalett och byte från två- till treglasfönster. Observera; endast mellanskillnaden mellan vad som kan betraktas som värdehöjande åtgärd/reparation och normalt underhåll ska hanteras som investering.

Åtgärder som syftar till ändrad användning av en fastighet är, i princip, inte att betrakta som investeringar såvida de inte höjer fastighetens värde. Omfattande ombyggnad av fastighet som syftar till helt ändrad verksamhet kan dock i vissa fall betraktas som investering. Gränsen mellan underhållskostnader och standardförbättrande åtgärder är många gånger svår att bedöma. Vid tveksamhet bör man i första hand betrakta utgiften som underhållskostnad.

Viktiga delar av en byggnad kan behöva ersättas regelbundet. Exempel kan vara tak, installation av ventilationsanläggningar eller datanät i kontors- och skolbyggnader. Sådana delar bör, när så är möjligt, redovisas som separata komponenter och skrivas av som separata enheter (så kallad komponentavskrivning). Detta eftersom de har en annan nyttjandeperiod och därmed avskrivningstid än tillgången i övrigt. För mer information om komponentavskrivning, se sidan Avskrivningar och komponentavskrivning.

Riktlinjer för avskrivning av byggnader (exklusive komponentavskrivning*)

Byggnadskategorier Avskrivningstid
Bostadshus av sten, förvaltnings- och museibyggnad 50 år
Fritidsanläggningar, bostadshus av trä, industri-, hantverks-, affärs- och parkeringshus, skolbyggnader, vårdhemsbyggnader, barnstugor, förrådsbyggnader, biblioteksbyggnader och brandstationer 33 år
Isbanor, minigolfanläggningar, växthus, avfallsanläggningar, vatten- och avloppsreningsverk, pumpstationer, förrådsbyggnader av enklare kvalitet, industribyggnader, verkstäder och garage 20 år
Kiosker, baracker, paviljonger och liknande temporära byggnader 10 år

*För komponentavskrivning, se sidan Avskrivningar och komponentavskrivning.

Mark och anläggningar

Den del av fastighetsvärdet som utgör markvärde ska inte skrivas av eftersom mark förutsätts ha en obegränsad livslängd. Om fastigheten förvärvats genom inköp och består av både mark och byggnad fördelas inköpsvärdet på mark och byggnad genom proportionering utifrån taxeringsvärdet. Även lagfartsutgiften ska fördelas på mark och byggnad.

Utgifter för så kallade markanläggningar ska däremot skrivas av. Med markanläggningar avses på marken uppförda anordningar av permanent natur. Hit räknas exempelvis vägar och gator, parkeringsplatser, fotbollsplaner, parker och planteringar och dylikt. Som markanläggningar betraktas även vatten- och avloppsnät samt brunnar, källare och tunnlar om de inte ingår i anskaffningsvärdet för byggnad.

Arbete som avser reparation av markanläggning, det vill säga inte höjer anläggningens värde eller kvalitet, ska bokföras som driftskostnad. Nyasfaltering av gata betraktas alltid som in­ves­tering om det medför en ändrad utformning av gatan eller om det kräver en helt ny underbyggnad av gatan före asfaltering. Utbyte av slitlager på gata kan också ses som en investering, då gatan bör vara uppdelad i komponenter och slitlagret är en egen komponent med individuell nyttjandetid.  Byte av VA-ledningar räknas som investering om man med detta höjer ledningens kapacitet. Förnyelse av ledningsnät enligt löpande underhållsplan och som inte är kapacitetshöjande betraktas som underhållskostnad.

Riktlinjer för avskrivning av markanläggningar (exklusive komponentavskrivning*)

Anläggning Avskrivningstid
Gator, vägar, broar, trafikleder, körplaner, parkanläggningar, industrispår och belysningsanläggningar 33 år
Parkeringsplatser, fotbollsplaner, planteringar och inhägnader 20 år
Vatten- och avloppsledningar, kajer, vågbrytare samt bryggor av sten 50 år

*För komponentavskrivning, se sidan Avskrivningar och komponentavskrivning.

Förbättringsutgifter i annans fastighet (hyresavtal)

När staden som hyresgäst utför värdehöjande reparations-, underhålls- eller ombyggnadsarbeten i en hyrd fastighet ska avskrivning ske på nedlagda utgifter. Avskrivningstiden bestäms av investeringens ekonomiska längd och hyresförhållandets längd. Är fastigheten avsedd att användas under kortare tid än tre år ska förbättringsutgifterna kostnadsföras direkt.