Resursfördelning

Stadens resursfördelningsmodell ligger till grund för nämndernas ekonomiska tilldelning och investeringsutrymme i det inriktningsbeslut för mål och ekonomi (budget) som kommunstyrelsen fattar i februari varje år. I juni fastställer kommunfullmäktige det finansiella utrymmet för staden och nämndernas ekonomiska tilldelning. Nämnderna beslutar därefter själva över den interna fördelningen av resurser i internbudgetprocessen under hösten. Respektive nämnd använder sedan olika ersättnings- och fördelningsmodeller i internbudgetprocessen för att fördela nämndens finansiella utrymme till egenregin och den externa regin. Utgångspunkterna för stadens modell för resursfördelning och investeringsutrymme är att den ska ha tydliga och över tiden hållbara principer för fördelningen samt vara transparent.

Investeringsutrymme

Staden arbetar med rullande sjuårsplaner för investeringar med målsättningen att investeringarna ska ligga i nivå med investeringsutrymmet. Investeringsutrymmet baseras på ett årligt förväntat positivt kassaflöde samt ett årligt utrymme utifrån Helsingborgs befolkningstillväxt. Uppfylls detta minimeras stadens upplåningsbehov, vilket är viktigt för att kunna behålla en långsiktigt god ekonomisk hushållning och en fortsatt hög soliditet.

Ekonomisk tilldelning

Stadens resursfördelning baseras på prognoser för bland annat skatteintäkter (utifrån SKR:s prognos), personalkostnadsutveckling, inflationsutveckling (KPI och entreprenadindex), antalet nybyggda bostäder och stadens demografiska utveckling. Utöver görs även en övergripande värdering av utvecklingen för exempelvis försörjningsstöd, individ- och familjeomsorg, resultateffekt av större infrastrukturella satsningar, politiska utgångspunkter och önskemål samt en värdering av SKR:s skatteprognos.

Befolkningsstatistik används vid resursfördelningen baserat på den prognos som tas fram varje år av statistikenheten på stadsledningsförvaltningen. För varje verksamhetsområde där demografin utgör grund för tilldelning görs en särskild beräkning. Det innebär till exempel att när antalet invånare i ålderskategorin för 16 till 18 år ökar, får barn- och utbildningsnämnden mer resurser. När det inte bedöms möjligt eller lämpligt att använda befolkningssammansättningen som grund för fördelningen används oftast anslagsfinansiering.

Beräkning av ekonomisk tilldelning

Den ekonomiska tilldelningen för föregående år är startpunkten för kommande års tilldelning, korrigerat för de tidigare års satsningar som inte var avsedda att vara en permanent del av driftbudgeten.

Varje verksamhetsområde inom nämnderna där demografin är underlag för den ekonomiska tilldelningen matchas mot antalet invånare i det åldersintervall som förvaltningen driver verksamhet inom. Utifrån detta räknas ett pris per invånare ut för varje verksamhetsområde och ålderskategori. Detta är basen för den ekonomiska tilldelningen i kommunstyrelsens inriktningsbeslut. För de nämnder som är anslagsfinansierade är basen av förra årets tilldelning korrigerat för eventuella tillfälliga satsningar.

Bastilldelningen för alla nämnder (oavsett om de är befolknings- eller anslagsfinansierade) delas sedan upp i personalkostnader och övriga kostnader. Därefter räknas delarna upp med den förväntade ökningen av personalkostnaderna (lönekostnadsutvecklingen) respektive förväntad inflation.

Stadsbyggnadsnämndens tilldelning justeras med hänsyn tagen till entreprenadindexets utveckling istället för inflationsutvecklingen KPI. Stadsbyggnadsnämndens tilldelning beror också på förväntat antal färdigställda lägenheter under budgetåret. Fler lägenheter innebär mer underhåll, vilket leder till att tilldelningen ökar. Fastighetsnämnden har ett kommunbidrag som räknas upp enligt anslagstilldelningen för en begränsad del av verksamheten men har samtidigt ett utdelningskrav för del av de lokalhyror förvaltningen fakturerar.

Det är möjligt för kommunfullmäktige att göra ytterligare justeringar av den framräknade tilldelningen enligt modellen.